Därför skapar vi en redaktionell innehållsdeklaration på KIT

November 29, 2016

Den frågan i lite olika varianter har ställts till mig och mina kollegor på KIT sedan det blev känt att Facebook gör en strategi-förändring mot mer innehåll från vänner och familj, och mindre nyhetsinnehåll.

Idag lanserar vi ett nytt moment på KIT. Vi kallar det editorial statement och är ett sätt för oss att sätta mer sammanhang kring de artiklar vi publicerar. Som läsare kommer du att möta momentet så här på våra artikelsidor:

Beslutet kring att tydligare innehållsdeklarera vårt innehåll har vuxit fram under senaste året. Och det är drivet ur två frågor som kanske är rätt talande för vår tid.

Den ena är den omgivande produktens upplösning i en tid när innehåll konsumeras i sociala medie-miljöer. Den omgivande produkten betyder då i det här sammanhanget till exempel dagens utgåva av en morgontidning. När journalistik konsumerades i en morgontidningar var det enkelt för en redaktion att orientera läsarna i olika typer av material genom att man valde att publicera texterna i olika delar av en tidning. En text på en ledarsida fick sitt naturliga sammanhang på ledarsidan. Där kunde läsare förstå och kalibrera sin förförståelse utifrån avdelning och även vinjettering. De förväntningarna skilde sig från material på en kultursida eller en nyhetssida.

När den omgivande produkten faller i bitar, när du inte har ett omgivande sammanhang utan alla artiklar står för sig, är det svårare att som läsare orientera sig i olika typer av material och fullt ut förstå materialet man har framför sig. Det här har olika redaktioner adresserat på lite olika sätt. En del jobbar med färgkodningar, andra har liknande system som vi nu inför.

Den andra frågan är en större fråga som handlar om att öka förförståelsen för journalistikens förutsättningar och skapa transparens i den journalistiska metoden. Vi lever i en tid där journalistiken i sig, på sina håll, ifrågasätts och där olika typer av nätaktörer börjar likställas trots att en del är seriösa publicister och andra är propagandakanaler för särintressen. Även om vi som journalister upplever den rågången som kristallklar är det inte vad vi hör från läsare i stort. De upplever tvärt emot att det är svårt att skilja på vad som är journalistik och vad som är trams.

Och det är kanske inte så konstigt. Som redaktion ställer vi ofta rätt stora krav på förförståelse hos läsarna. Vi förväntar oss att de intuitivt ska förstå sammanhang och bevekelsegrund för just det här jobbet. Och dessutom naturligt förstå metodval och eventuella avgränsningar som redaktionen har gjort. Allt detta är ju information som en redaktion har rätt klart för sig redan när man sätter igång och producerar ett jobb. Förutsättningarna är lagda men de når aldrig längre ut än de egna morgonmötena.

När läsaren inte kan sätta jobben i rätt sammanhang ser vi motsatsen. Vi får en diskussion om förljugna medier, om tendentiös journalistik och misstänkliggörande av motiven eller metoderna.

Om vi kan vända en del av den interna diskussionen ut mot läsarna tror vi att det kan bidra till förståelsen av det ramverk som just den här artikeln finns i.

Vi har byggt in funktionen för editorial statement i vårt publiceringssystem, KIT Story Engine, och uppmanar våra reportrar och redaktörer att presentera jobben efter följande instruktion.

Make a brief introduction to this story that states: why this story was produced, mention the method that was used if relevant, the contribution this story made to this topic but also the limitations, what we choose not to do.

Om vi med detta kan bidra med en liten pusselbit kring att öka förståelsen och transparensen kring vår journalistik tror vi att det är positivt.

Hey, want to know more about Story Engine?

Contact us and we'll tell you all about it!

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form

recent posts